Så funkar ryska kvinnor: Det här behöver du veta om deras mentalitet

Allt fler västerländska män väljer i dag att gifta sig eller flytta ihop med en kvinna från utlandet, inte minst från Östeuropa. De kommer hit för att arbeta, studera eller helt enkelt för att leva med den stora kärleken de funnit på nätet.

I det här inlägget tänkte vi kika närmare på mentaliteten hos tjejer från Ryssland och det tidigare Sovjetblockets länder – som Ukraina, Vitryssland, Litauen, Lettland, Estland och Moldavien. Det finns nämligen en hel del gemensamma nämnare kulturer emellan.

Moderna är de sannerligen. De sätter sig bakom ratten på både stadsbilar och stadsjeepar utan att blinka, hanterar teknikprylar som proffs och är otroligt aktiva i sociala medier, forum och på nätet i allmänhet.

De står sig minst sagt slängiga i jämförelse med killarna.

Kort sagt: de hänger med i svängarna. Samtidigt bär de på värderingar och livsmönster som gått i arv i generationer från deras mormor och gammelmormor.

Medan västvärldens feminism har skruvat upp tempot ordentligt, står den ryska kvinnan fortfarande för klassisk skönhet, elegans och kvinnlighet. De har inte fått sina ideal sönderhackade av tidens flyktiga trender; de är smarta, sociala och sätter familjen, barnen och sin partner i absolut främsta rummet.

Yta och substans går helt enkelt hand i hand här.

I den ryska själen har kvinnorrollen sedan urminnes tider varit starkt sammankopplad med värme och omvårdnad. En tradition som vuxit sig ur århundraden av hårt arbete och att faktiskt dra ett lika tungt lass som männen.

Under historions alla svåra krigsår var det ju faktiskt kvinnorna som fick hålla ihop familjerna på hemmaplan medan männen stred vid fronterna.

Den ryska gästfriheten är rent legendarisk. Om du blir bortbjuden till en rysk tjej kommer hon att duka upp så maten står i hörn – du kommer garanterat att rulla därifrån.

Så funkar det i praktiken: Vanliga drag hos ryska tjejer

• Grundläggande trygghet står högt i kurs – kanske ännu mer än hos oss. Oron för att bli ensam, hamna i ekonomisk knipa, drabbas av sjukdom eller inte kunna stötta sina åldrande föräldrar sitter djupt.
• Självkritiken kan vara stenhård. En kommentar som "Jag känner mig helt platt i håret i dag" är egentligen bara ett sätt att be om lite extra bekräftelse. Det handlar inte om dåligt självförtroende i botten, utan om en önskan att höra från sin man att hon är sedd, älskad och åtrådd just där och då.
• Att tjata om saker ligger inte för dem. ”Vill någon ge en kvinna en gåva ska det komma ur ett genuint givmildhet, inte på beställning.” Men missförstå oss rätt: uppskattar de presenter? Absolut, precis som alla andra. Om partnern aldrig uppmärksammar dem drar de snabbt öronen åt sig och ser honom som en snålfark. Men subtila vinkar får man lära sig att tolka mellan raderna.
• Det ryska samhället andas fortfarande en hel del machokultur. Det är till exempel inte alls ovanligt att se jobbannonser med lydelsen: "Söker kvinnlig sekreterare, max 25 år, attraktiv och minst 175 cm lång".
• Protesterna mot den här jargongen är ganska ljumma. Många kvinnor har helt enkelt svårt att förstå vad västerländska feminister egentligen är ute efter, eftersom det i praktiken ofta är kvinnan som styr och ställer bakom kulisserna i hemmet.
• Här förväntas männen faktiskt visa klassisk ridderlighet. När en rysk kille bjuder på en drink eller hjälper till är det artighet, inte en dold agenda. Om kvinnan prompt ska betala för sig för att "visa sig självständig" kan han faktiskt bli lite sårad. Medan man själv kånkar tunga väskor ensam på tåget i Europa, ser man sällan sådant i Ryssland. Där rycker en man in och hjälper till – även om det gäller främmande kvinnor. Jag minns när jag stod på Roms flygplats och såg en svensk tjej kånka på tunga väskor medan pojkvännen lufsade bredvid med händerna i fickorna. Det hade aldrig flugit i Ryssland.
• Vid middagar och tillställningar är det nästan lag på att utbringa en skål för kvinnorna.
• Ömhetsbetygelser sparar man till enskildhet. Pussar och kramas gör man helst bakom stängda dörrar – inte för att de är kalla av sig, utan helt enkelt för att det anses obekvämt och opassande att hångla offentligt.
• Utseendet tas på största allvar. Fulladdad makeup och stiliga kläder är standard, oavsett om destinationen är finkrog eller den lokala matbutiken. Skönhetsidealet kräver en hel del underhåll. Det finns för övrigt en dyster bakgrund till detta: med en medellivslängd för män på rörliga 59 år (jämfört med kvinnornas 72) är kampen om familjelyckan stenhård. Eftersom männen dricker för mycket och dör i förtid, kämpar många kvinnor – även de mest slående skönheterna – med näbbar och klor för att säkra en partner, ibland till och med män som lämnar en del övrigt att önska.
• Föreställningen om att statuskläder är ett måste för att fånga en framgångsrik man lever i högsta grad kvar. Många unga tjejer är beredda att trängas i små kollektiv med skyhöga hyror bara de har råd med rätt märkesväska på armen (märkeskläder är dessutom svindlande dyra i Moskva jämfört med i resten av Europa).
• Kataloger fyllda med skönhetsprodukter och stenhård fokus på manikyr varje vecka hör vardagen till. Att glänsa med rätt varumärken öppnar dörrar i Östeuropa på ett helt annat sätt än här hemma. Drivs du till exempel till en het nattklubb i Moskva är dörrvaktens klädkodskontroll betydligt hårdare än vad vi är vana vid i väst.